|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2006:4
|
|
|
|
Församlingar med lägst tillhörighet behöver ökat stöd
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas en motion om ökat stöd till förortsförsamlingar. Utskottet anser att det är viktigt att dessa församlingar får bättre ekonomiska förutsättningar för sitt arbete. Förslaget att stödet tas fram genom omfördelning mellan församlingar avstyrks. Kyrko-styrelsen bör i stället skyndsamt se över möjligheterna att tillföra medel på annat sätt. Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet har yttrat sig över motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2006:28 ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om förortsförsamlingars behov av ekonomiskt stöd samt om utjämningssystemet.
2. Kyrkomötet avslår motion 2006:28
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006: 28 av Urban Gibson m.fl., Församlingar med lägst tillhörighet behöver ökat stöd
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att se över den avtrappningsregel som i dag tillämpas inom det ekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämning i fråga om utjämningsbidraget till de församlingar och samfälligheter som har lägre kyrkotillhörighet än genomsnittet.
Andra utskott
Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet har avgett var sitt yttrande med anledning av motion 2006:28. Yttrandena bifogas betänkandet som bilaga 1 och bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkoordningen
Kostnadsutjämning på grund av andel kyrkotillhöriga beskrivs i 44 kap. 8 § kyrkoordningen:
Församlingens kostnader med anledning av andelen kyrkotillhöriga inom församlingens område utjämnas genom avgifter och bidrag. Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i en församling den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall församlingen betala en kyrkotillhörigavgift till kyrkofonden. Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall församlingen i stället få ett kyrkotillhörigbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse. Styrelsen får besluta om minskning av procentsatsen vid låg andel kyrkotillhöriga.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller endast territoriella församlingar. (SvKB 2004:8; 2005:18)
Kyrkoutjämningsutredningen
Det nuvarande utjämningssystemet har sin grund i Kyrkoutjämningsutredningens betänkande Utjämning av intäkter och kostnader inom Svenska kyrkan (SOU 1995:144). Enligt direk-tiven var målen för utjämningssystemet:
att göra det möjligt att bedriva en rikstäckande kyrklig verksamhet av ungefär nuvarande omfattning
att resultera i att väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar föreligger för den kyrkliga verksamheten inom landets olika delar
att möjliggöra en finansiering av kyrkans riksorganisation och andra för hela kyrkan gemensamma kostnader såsom pensioner samt av kostnader för biskopar och domkapitel.
I ett resonemang om rikstäckning konstaterar utredningen att det då gällande utjämningssystemet hade kunnat lämna det stöd som behövdes till glesbygden. Sedan tar utredningen upp behoven i områden i och kring de stora städerna där församlingar inte når ut till befolkningen i den utsträckning de skulle vilja. Det saknas resurser men de vågar inte höja sin utdebitering av rädsla för utträden. ”I stadsdelar där en stor del av befolkningen bor och många människor växer upp är kyrkan inte synlig.” (sid. 39)
Ny kostnadsutjämningskomponent för andelen tillhöriga ingick i utredningens förslag. Komponenten motiverades med att församlingarna har verksamheter som riktar sig till alla invånare. På uppdrag av utredningen hade Göran Gustafsson gjort en utredning om tillhörighet som strukturell faktor (SOU 1995:144, bilaga 8). Utifrån statistiska beräkningar kom han fram till att andelen utomnordiska invandrare till stor del förklarar variationer i andelen icke-tillhöriga. Med en enkät till kyrkoherdar i ett sextiotal pastorat där det fanns många som inte var medlemmar i Svenska kyrkan hämtades närmare information om arbete och kostnader för dessa.
Det nya utjämningssystemet började tillämpas 1997. För att det totala bidragsutfallet för en församling på grund av tillhörighetsgrad skulle hållas ”på en rimlig nivå” fanns möjlighet att minska bidragsgraden med minskande andel tillhöriga. Avtrappningsregeln innebar alltså att det procentuella bidraget var högst för de församlingar som hade den minsta avvikelsen från den genomsnittliga tillhörighetsgraden. Mallen för den tiogradiga avtrappningen presenterades i utredningen.
Utjämningen efter relationsändringen
Vid relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan behölls utjämningssystemet i det närmaste intakt. Kyrkofondens styrelse har ändrat och förenklat avtrappningsregeln men behållit själva principen. Numera tillämpas en tregradig skala.
I Jörgen Straarups utredning Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten (SKU 2003:1) görs ett försök att överväga om utjämningssystemet överensstämmer med Svenska kyrkans teologiska normering. Där anar utredaren vissa komplikationer (sid. 167–168). Enligt utredningsresultaten uppfattade de ekonomiska enheterna denna utjämningskomponent i genomsnitt som något lägre än ”i hög grad rimlig”. Avtrappningen hamnade något över ”i någon mån rimlig”.
Kyrkostyrelsen berörde 2003 storstadsfrågor i skrivelsen Vissa ändringar i utjämningssystemet (KsSkr 2003:8):
Utökad verksamhet i storstadsområdena är sannolikt av avgörande betydelse för kyrkans framtid. Det är i storstadsområdena som andelen kyrkotillhöriga är lägst. Det är också där frekvensen av utträden ur kyrkan är högst.
Som angetts ovan står givetvis möjligheten öppen för storstadsförsamlingarna att höja kyrkoavgiften och på så sätt skaffa sig resurser för utökad verksamhet. Av skäl som också framgått ovan är det dock sannolikt inte tillräckligt med de möjligheter som detta ger. Även utjämningssystemet kan behöva justeras för att ge storstadsförsamlingarna ökade resurser.
Styrelsen nöjde sig dock med att hänvisa till de befogenheter som Kyrkofondens styrelse har att ändra procenttalen för de olika utjämningskomponenterna.
Under de tio år som gått sedan utjämningssystemet trädde i kraft har arbetet i de större städernas förorter utvecklats på ett sätt som avviker från den traditionella bilden av församlingsarbete i Sverige. Representanter för förortsförsamlingar i Stockholm, Göteborg och Malmö träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar från identitet, vad det är att vara kyrka i minoritet, till ekonomi. I Göteborg och Malmö ingår församlingarna i samfälligheter som fungerar utjämnande. Det är främst förortsförsamlingarna i Stockholm som har drabbats av ekonomiska svårigheter. Kista församling med en tillhörighetsgrad på ca 31 procent har varit tvungen att minska sin personalstyrka. I Stockholm var Kista, Spånga och Skärholmens församlingar nettomottagare i utjämningssystemet år 2004 med 147, 176 resp. 73 kronor per medlem.
Överväganden
Motionärerna tar upp en mycket angelägen fråga. De beskriver hur ett antal församlingar i storstädernas förorter tolkar sitt uppdrag att vara kyrka i minoritet. Motionärerna vill fästa uppmärksamheten på dessa församlingars svåra ekonomiska situation som utjämnings-systemet inte tar tillräcklig hänsyn till. De menar att det inte går att vänta på en översyn av hela utjämningssystemet och föreslår därför att Kyrkostyrelsen ser över tillhörighets-komponentens avtrappningsregel.
Kyrkolivsutskottet konstaterar i sitt yttrande att det nuvarande utjämningssystemet skapar problem för förortsförsamlingar med låg andel tillhöriga samtidigt som Svenska kyrkan har ett viktigt uppdrag i förorten. Kyrkan betyder mycket för de boende, även för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.
Budgetutskottet finner att utvecklingen i förortsförsamlingarna är en av de utmaningar som särskilt pekas ut i Mål- och rambudgetskrivelsen. Med hänvisning till motionen konstaterar utskottet att resurser kan tillföras genom ändringar i utjämningssystemet eller genom tillskott från Svenska kyrkans kapital på nationell nivå. Utskottet resonerar vidare:
Om man väljer att söka en lösning genom att tillföra medel från det egna kapitalet är det nödvändigt att sådana förslag bygger på slutsatser från den utredning kring den nationella nivåns kapital som Kyrkostyrelsen tagit initiativ till och som kommer att utgöra en del av underlaget för arbetet med 2007 års Mål- och rambudgetskrivelse. Även om stöd till församlingar med låg tillhörighetsgrad är angeläget inser Budgetutskottet att utredningen kan visa att det finns andra syften som är ännu mer angelägna och Kyrkomötet bör inte binda Kyrkostyrelsen till några bestämda slutsatser kring kapitalets användande innan utredningen är genomförd. Budgetutskottet är därför inte för sin del berett att i år tillstyrka att medel tillförs de aktuella församlingarna innan denna utredning redovisats och anser därför att resultatet av ett uppdrag till Kyrkostyrelsen bör redovisas i kommande Mål- och rambudgetskrivelser.
Ekonomi- och egendomsutskottet instämmer i vad motionärerna, Kyrkolivsutskottet och Budgetutskottet säger om förortsförsamlingarnas situation och den betydelse som dessa församlingars arbete har för hela Svenska kyrkan.
Utskottet är inte berett att tillstyrka en lösning inom det nuvarande utjämningssystemet som bygger på principen att varje utjämningskomponent är självfinansierande. En ändring i avtrappningsstegen innebär att ett ökat stöd till några församlingar måste finansieras av andra. Många glesbygdsförsamlingar skulle då få ett minskat stöd. Utskottets slutsats är att Kyrkostyrelsen skyndsamt bör se över möjligheterna att tillföra medel till församlingar med låg tillhörighetsgrad.
Utskottet vill avslutningsvis understryka att det behövs en total översyn av hela utjämningssystemet.
Vad utskottet anfört ges Kyrkostyrelsen till känna.
Uppsala den 28 september 2006
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson
Närvarande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Jan Nilsson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Kerstin Larsson, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Birgit Friggebo och Marja Hillerström.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2006:4y
|
|
|
|
Församlingar med lägst tillhörighet behöver stöd
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:28 Församlingar med lägst tillhörighet behöver ökat stöd.
Utskottet konstaterar att det nuvarande utjämningssystemet gör det problematiskt för bl.a. förortsförsamlingar med låg kyrkotillhörighet att få ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet. I dessa församlingar är dessutom ofta de tillhöriga låginkomsttagare, vilket gör att resurserna blir knappa. Det är en fråga om trovärdighet om Svenska kyrkan verkligen ska kunna leva upp till att vara kyrka i dag. Erfarenheter visar dessutom att Svenska kyrkan i sådana församlingar kan betyda mycket och göra stor skillnad för människor som bor där.
Vistelseansvaret drabbar också församlingar med låg tillhörighet på ett särskilt sätt. Även icke kyrkotillhöriga kommer – och är välkomna – till Svenska kyrkan, och församlingen har ett ansvar för dessa. Utskottet konstaterar därför att dessa områden behöver bättre ekonomiska förutsättningar.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets yttrande
2006:9y
|
|
|
|
Stöd till församlingar med låg andel tillhöriga
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:28 Församlingar med lägst tillhörighet behöver ökat stöd.
Enligt Kyrkomötets arbetsordning skall Budgetutskottets yttrande inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
När det gäller inriktningen på arbetet bedömer utskottet bara om förslaget till beslut innebär att arbetet därmed skall bedrivas med en annan inriktning än den som föreslås i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet tar inte ställning till i vilken utsträckning ett förslag innebär ett effektivare sätt att nå uppsatta mål eller angiven inriktning. Den bedömningen anser Budgetutskottet att Ekonomi- och egendomsutskottet måste göra i sitt betänkande.
När det gäller motion 2006:28 anser utskottet att förslaget till beslut ligger väl i linje med föreslagen inriktning i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utvecklingen i förortsförsamlingarna är en av de utmaningar som särskilt pekas ut i skrivelsen. Som framgår av motionen kan resurser att förstärka dessa församlingars ekonomi göras genom förändringar i utjämningssystemet eller genom tillskott från Svenska kyrkans kapital på nationell nivå. Om man väljer att söka en lösning genom att tillföra medel från det egna kapitalet är det nödvändigt att sådana förslag bygger på slutsatser från den utredning kring den nationella nivåns kapital som Kyrkostyrelsen tagit initiativ till och som kommer att utgöra en del av underlaget för arbetet med 2007 års Mål- och rambudgetskrivelse. Även om stöd till församlingar med låg tillhörighetsgrad är angeläget inser Budgetutskottet att utredningen kan visa att det finns andra syften som är ännu mer angelägna och Kyrkomötet bör inte binda Kyrkostyrelsen till några bestämda slutsatser kring kapitalets användande innan utredningen är genomförd. Budgetutskottet är därför inte för sin del berett att i år tillstyrka att medel tillförs de aktuella församlingarna innan denna utredning redovisats och anser därför att resultatet av ett uppdrag till Kyrkostyrelsen bör redovisas i kommande Mål- och rambudgetskrivelser.
Uppsala den 28 september 2006
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Birger Wernersson, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
